5 februari 2019

Hemtjänst i Botkyrka fick besök av Nestor – tema psykisk ohälsa bland äldre

Psykisk ohälsa och missbruk bland omsorgstagare är ämnet som Nestors Milja Ranung tog med sig ut för att diskutera med personal i fem hemtjänstgrupper i Botkyrka.

Hemtjänsten på Branta backen i Tumba var tredje gruppen i Botkyrka kommun som besöktes av MIlja Ranung från Nestor. I mars blir det ytterligare två grupper.

I slutet av januari besökte Milja Ranung, projektledare på Nestor, fem hemtjänstgrupper i Botkyrka kommun för att lära ut, diskutera och skapa medvetenhet kring psykisk ohälsa och missbruksproblem bland äldre. Detta som en insats för att höja vård- och omsorgspersonalens kompetens,  i södra Stockholm som är Nestors ”hemmaplan”.

En av dagarna träffades hemtjänstgrupperna på Branta backen i Tumba, där Milja inledde med diskussioner om olika typer av missbruk som riskbruk, skadligt bruk och beroende. Och ja, personalen säger att de möter omsorgstagare med alkoholproblem.

– Vi märker ganska lätt om en brukare är alkoholiserad. Vi är ju hemma hos dem och kan ju också se flaskor och burkar.

Milja kommer in på orsaker till varför människor dricker, som ensamhet, ångest, oro och sorg, och att alkohol för många används som smärtlindring. Men vad kan man som personal göra när man ser att omsorgstagare dricker? Det blir diskussioner om att köpa ut eller inte, vad som är tillåtet och vad som är etiskt eller inte. Och om de bara ska se på och inte ingripa, eller försöka stoppa drickandet.

– Om dom inte vill sluta så kan vi inte göra så mycket, vi kan ju inte tvinga dem, säger en av medarbetarna. Hennes kollega säger:

– Det beror ju också på vilken relation och hur bra kontakt vi har med brukarna och de anhöriga. Det känns lättare att hjälpa om vi har bra kontakt. .

Milja berättar om så kallade motiverande samtal, en metod som kan användas för att förändra människors inställning till sitt missbruk.

– Den som leder ett motiverande samtal kan börja med att ställa frågor om vad som är positivt med att dricka. Personen som har ett missbruk kanske säger att det lugnar, gör att hen glömmer det som är jobbigt osv. Och sedan tar man sig varsamt in på frågor om vad som är negativt. Det kan vara att barnen blir ledsna och arga eller att pengarna tar slut och inte räcker till annat. Om samtalet leder framåt får personen möjlighet att reflektera över vad som faktiskt skulle kunna bli bättre om drickandet upphör. Det är viktigt att personen inte känner sig ifrågasatt och ett motivationsarbete kan ta lång tid och kan vara mycket tålamodskrävande.

– Att hantera situationer där människor har vanföreställningar, möter ni detta och hur gör ni?, frågar Milja.

Det har några i personalen gjort. Milja säger att det är viktigt att inte förneka eller säga emot det som personen tycker sig uppleva. Om någon säger att det är ett gasutsläpp på gång i sovrummet, bekräfta, ungefär så här ”Det låter obehagligt, jag förstår att du är rädd, men jag ser ingen gas”. Vid möten med personer som har en psykotiska symtom, som är aggressiva och kanske hotfulla är det viktigt att inte själv uppträda aggressivt eftersom det riskerar att förvärra situationen. Att tala lugnt och prata långsammare än normalt kan ge en lugnande effekt. Och att tänka på sitt kroppsspråk så att man inte uppfattas som hotfull. Det kan vara att sätta sig på en stol eller luta sig mot en vägg.

Milja säger att det är mycket viktigt att varje arbetsplats, team och enhet diskuterar och lär sig mer kring  problematiska situationer och dilemman som personalen möter och måste hantera. Och att ge personalen möjlighet att hinna reflektera, som en rutin och del av verksamheten. Det är viktigt för de äldres skull och för att personalen ska orka göra ett bra jobb.