4 juni 2018

Kön och hudfärg spelar stor roll i äldreomsorgen!

I en färsk avhandling tas ämnet upp om vilken betydelse kön och hudfärg har bland äldreomsorgspersonal. Författaren Palle Storm har valt ämnet utifrån personliga erfarenheter som medarbetare i äldreomsorgen.

Palle Storm, fil. dr i socialt arbete, har arbetat i äldreomsorgen sedan tidigt 90-tal fram till 2009, och efter det bland annat arbetat med biståndshandläggning. I våras disputerade Palle med avhandlingen ”Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor”. Den har tydlig koppling till Palles egen utbildningsbakgrund och hans personliga erfarenheter från sitt yrke.

– Mitt avhandlingsämne har ett köns- och hudfärgsperspektiv på vardagens relationer i äldreboende. Oavsett var jag har befunnit mig i livet, har frågor om framför allt kön varit närvarande. Äldreomsorgen är på alla nivåer dominerad av kvinnor. Det gäller både bland personal, biståndshandläggare och chefer, och bland omsorgstagarna. Däremot diskuteras det sällan vilken betydelse kön, men även hudfärg, har i omsorgens vardag. Som ung man och mörkhyad märkte jag att dessa saker hade betydelse i arbetet.

Vad handlar din avhandling om mer specifikt?

– Jag lyfter fram betydelsen av hur arbetet är organiserat och vilket handlingsutrymme som ges för att hantera personalens olikheter. Sinnebilden av en personal i äldreomsorgen är en vit kvinna i medelåldern. Så ser det inte längre ut. I Stockholm arbetar fler utlandsfödda personer än de som är födda i Sverige, och det är allt fler män som arbetar i äldreomsorgen.

Palle tar i avhandlingen upp konsekvenser av äldreomsorgspersonalens kön, hudfärg och språkkompetens, och hur dessa hanteras.

– Ofta lämnas det till den enskilda personalgruppen att lösa, en grupp som ofta har det minsta handlingsutrymmet för att åstadkomma förändring. Det innebär svåra etiska frågor – är det till exempel tillåtet att välja bort en viss personal på grund av dennes hudfärg? För personalen handlar det om arbetsmiljö och rätten att inte bli diskriminerade i arbetet. Här kan en krock framträda mellan organisationens krav på jämställdhet och brukarnas, de äldres, önskemål. Jag tror att strukturerade diskussioner inom hela äldreboendet krävs, och att man som chef måste vara medveten om att personalen kan behöva olika lång tid för att bli accepterade av de äldre, men också att man som chef ska stödja den personal som blir utsatt, oavsett om den som utsätter har en demenssjukdom eller inte. Tidigare forskning har visat att en del utrikesfödda personer inom äldreomsorgen kan dra sig för att lyfta dessa frågor – eftersom de tror att det skulle innebära att deras förmåga att hantera arbetet skulle ifrågasättas.

Direkt efter disputationen kom  Nestors personal fram för att gratulera Palle, som tidigare arbetat på Nestor.

Varför valde du att forska kring det här?

– När jag skulle skriva min C-uppsats 2005 väcktes tanken att skriva om män som arbetar i äldreomsorgen. Samtidigt var jag osäker om jag verkligen kunde skriva om något som låg så nära mina egna erfarenheter. Inom forskningsvärlden finns en tradition att forskning ska vara objektiv och fri från värderingar. Ett sådant antagande utgår från att allt som har med egna tankar, känslor och erfarenheter bör raderas ur forskningen för att det ska uppfattas som ”god forskning.” Samtidigt finns det forskare som lyfter fram att ingen forskning kan vara fri från värderingar och åsikter. Jag tog intryck av detta och tog utgångspunkt i mina egna personliga erfarenheter, men formulerade dessa som allmänna problem, som går bortom min egen upplevelsehorisont.

Palle säger att den typen av ansats är lättare sagd än gjord. Den kräver stora mängder av reflektion både i datainsamlingsfasen och i arbetet med analysen, där det gäller att hålla en bra balans mellan närhet och distans.

– Det finns, tror jag, fortfarande många som anser att det är problematiskt att ta sin utgångspunkt i sina egna erfarenheter. Men arbetet inom äldreomsorgen är en mänskligt och erfarenhetsbaserad praktik, så varför skulle det vara annorlunda inom forskningen?

Avhandlingen heter ”Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag under olika organisatoriska villkor” och är skriven vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, utgiven 2018. Författare Palle Storm, fil. dr socialt arbete. Avhandlingen försvarades offentligt den 13 april 2018 på Socialhögskolan i Stockholm. Ladda ner avhandlingen här (länk till Stockholms universitets publikationssida) >

 

Mitt under disputationen i april.