När språket sviktar – tips och råd

Vad är afasi och hur ska vi göra när vi talar med personer somhar afasi? Kajsa Söderhielm, logoped vid Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Stockholm, betonar:
   – Problemet ligger inte hos den som har afasi, utan hos de två som ska samtala och kommunicera med varandra, ”it takes two to tango”.
   Hon tillägger:
   – Det stora problemet vid afasi är inte att man har svårt att uttala få fram ord eller namn, utan att man hamnar utanför. När man inte lyckas säga det man vill ha sagt så tröttnar ofta folk och vänder sig till den bredvid. Ett annat problem är att afasipatienten riskerar att inte få den hjälp som hon eller han behöver eftersom många vårdgivare inte vet hur de ska hantera språkproblem hos patienter.

Vad innebär afasi?
– Afasi innebär språkstörning efter en förvärvad hjärnskada, exempelvis efter att ha drabbats av stroke eller en demenssjukdom. Personer som har fått afasi kan ha svårt att förstå vad andra säger, och att läsa. De kan också ha svårt att göra sig förstådda, att tala och utrycka sig i skrift och att hantera siffror.
Det säger Kerstin Gustafsson, logoped vid Afasiföreningen i Stockholms län samt vid Talkliniken, Danderyds sjukhus.
Graden av afasi beror bland annat på var i hjärnan skadan sitter och hur stor skadan är. Det kan handla om att personen har svårt att hitta ord, men har relativt god språkförståelse och försöker att korrigera sina felsägningar. Afasi kan också vara att man har flytande tal men nedsatt språkförståelse där man inte försöker korrigera sina felsägningar. Vid pragmatisk språkstörning försämras förmågan att avläsa och uttrycka känslonyanser i mimik och ord och att förstå humor, ironi och sarkasmer. Språkförmågan hos personer med Alzheimers får en successivt sämre språkförmåga. Vid vaskulär demens blir språket torftigare och flexibiliteten i tankeförmågan försämras.

Tips på bemötande och förhållningssätt till personer med afasi

Om man som vård- eller omsorgsgivare till en person med afasi hellre vill tala via en anhörig bör man visa respekt genom att fråga personen om det är okej att tala via den anhöriga.

Var ärlig med om du inte har förstått vad personen säger. Man ska inte låtsas ha förstått när man inte gjort det. Säg istället ”Nu förstår jag inte riktigt vad du säger”.

Tala långsamt utan att överdriva. Använd gester som är lätta att förstå.

Se till att personen du talar med är insatt i sammanhanget och att du uppmärksammar hur mycket hon eller han förstår med sina ansiktsuttryck, gester och blickar.

Fråga en sak i taget och ge personen tid att svara. Undvik: ”Vill du inte ha det här?”. Undvik: ”Har du ont i foten eller benet?”

Som stöd är det bra att använda gester, skrivna ord, färdiga bilder eller kanske egenhändigt ritade bilder. Andra hjälpmedel kan vara almanacka, kartor, eller att låta personen med afasi själv skriva och teckna.

_______________________________________________________

Samtliga talare på FoU-caféet den 22 maj

Kajsa Söderhielm, logoped vid Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Stockholm

Kerstin Gustafsson, logoped vid Afasiföreningen i Stockholms län samt vid Talkliniken, Danderyds sjukhus

Liv Thalén, logoped vid Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid enheten för logopedi, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska sjukhuset

Eva Karlsson, projektledare, Nestor FoU-center