Palliativt förhållningssätt i Nykvarns äldreomsorg
Hemtjänstpersonalen i Nykvarn har under hösten lärt mer om palliativt förhållningssätt och diskuterat hur detta kan användas inom ramen för hemtjänstens dagliga arbete.
Enligt den palliativa vårdfilosofin handlar vård och omsorg om att ge stöd så att människor ska leva med värdighet och största möjliga välbefinnande sin sista levnadstid. Under hösten går hemtjänstpersonalen i Nykvarn en utbildning i palliativt förhållningssätt. Utbildningen leds av Eva Karlsson och Kerstin Witalis som är projektledare på Nestor FoU-center. Tanken är att det palliativa förhållningssättet ska kunna vara ett stöd för hemtjänsten i syfte att ge god vård och omsorg för äldre de möter i sitt arbete.
– Ofta förknippas ordet palliativ med vård i livets slutskede och döende. Naturligtvis har vi talat om de bitarna, säger Kerstin Witalis, men vi har medvetet valt att inte lägga allt fokus på den sista tiden i livet, utan mer vikt läggs vid att diskutera själva förhållningssättet, värdegrund och etik, som är en viktig del av den palliativa vårdfilosofin. Förhållningssättet är detsamma både i tidig och sen palliativ fas.
Symtomlindring
Den palliativa vårdfilosofin vilar på fyra hörnstenar, varav en är symtomlindring. Den handlar bland annat om att lindra fysisk-, psykisk-, social- och existentiell smärta. Ofta hänger dessa ihop. Kerstin Witalis säger:
– Psykiskt och existentiellt lidande hos en sjuk eller döende person kan till exempel vara känslan av förlust när man inte riktigt känner igen sig själv, eller när man inte ingår i sociala sammanhang på samma sätt som tidigare. Att tappa kontroll över sitt eget liv och förmågan att ta hand om sig själv är ofta svårt. Här kan ni som vård- och omsorgspersonal se till att vårdtagaren ges bästa möjliga förutsättningar för att vara delaktig i de beslut som rör hans eller hennes vardag.
Men vad händer när en person närmar sig döden? Ofta minskar hungerkänslorna. Kerstin berättar att den döende personen ofta inte förmår äta och kanske inte heller orkar umgås med andra utom de allra närmaste. Här kan det hända att närstående blir bekymrade när den som är döende inte får i sig mat och dryck.
– Vi förknippar ju mat med kärlek, vi vill att våra nära och kära ska äta. Men i det här läget är det oftast inte bra att försöka ge personen fet mat eller att ge dropp, det kan göra mer skada än nytta eftersom kroppen förbereder sig för döden. Man kan erbjuda smakportioner, något som personen tycker om och är sugen på. Målet är välbefinnande och det viktiga är att beakta den döendes integritet, att vara lyhörd för både vårdtagarens och närståendes behov och vara noggrann med att tala om vad som sker.
Problematiska fall
Under halvdagsutbildningen diskuterar deltagarna några olika problematiska fall som personal kan ställas inför i sitt arbete, exempelvis en situation där en manlig vårdtagare måste använda blöja eftersom hans kateter läcker. Mannen vill enbart ha vård av sin hustru och vill inte träffa andra. Hustrun som sköter allt praktiskt arbete i hemmet måste också ta hänsyn till deras vuxna barn som alla har olika idéer om vad som bör göras. Några av deltagarna säger att hustruns behov måste prioriteras, att hon har det jättejobbigt och måste få avlastning. En annan deltagare säger att mannens kateter borde ses över, så att han slipper blöjor och kan börja träffa andra människor igen.
Utbildningen i palliativ omsorg och vård har getts fyra halvdagar för hemtjänstpersonalen i Nykvarn. Två halvdagar vardera har anordnats för kommunens biståndshandläggare respektive hemsjukvårdspersonal. Vid det sista utbildningstillfället har alla tre yrkesgrupper träffats för att diskutera gemensamma utmaningar de kan ställas inför i sin strävan efter att ge en så god vård och omsorg som möjligt.