Så förändras munhälsan när du blir äldre
Hur blir det med munnen när vi blir äldre? Och vad är bra att tänka på som personal när man arbetar med äldre? På Nestors FoU-café på Citykonferensen i Stockholm fick vi svar.
När vi blir äldre förändras en hel del när det gäller mun och tänder. Det handlar om fysiska förändringar men även praktiska omständigheter, exempelvis att många äldre tappar kontakten med tandvården.
– Tandvårdskontakterna förloras ofta när man blir äldre. 42 procent av de äldre saknade regelbunden tandvårdskontakt vid första kontakten med kommunen, enligt CÄT, Västra Götaland, och 65 procent saknade regelbunden tandvårdskontakt vid flytten till äldreboende.
Det säger Inger Wårdh, övertandläkare och docent i gerodonti vid Institutionen för odontologi vid Karolinska institutet. Hon säger:
– Åldrandet innebär muntorrhet och sämre munhygien på grund av försämrad syn och nedsatt finmotorik. Vid försämrad motorik avtar också den självrenande funktionen i munnen. När man inte själv kan sköta sin munhygien och dessutom drabbas av muntorrhet förändras munnens miljö.
Och så det här med läkemedel, hur påverkar det? Inger Wårdh säger att personer som tar minst fyra läkarordinerade mediciner riskerar att bli torra i munnen. Läkemedelsanvändningen har i genomsnitt ökat från tre till sex preparat per äldre person, mellan år 1988 och 2007. Bland multisjuka äldre på särskilt boende har siffran ökat från tre till tio preparat.
Hur gör man för att motverka hål i tänderna? Ett viktigt försvar mot karies är flour, som kan reparera ytliga kariesskador och förhindra att nya uppstår. Fluor är ett vanligt grundämne som förekommer i olika föreningar i berggrund, mineraler och olika jordarter. Hos vuxna/äldre förebyggs karies genom att tandytan och området kring tanden får ett fluortillskott direkt. Inger Wårdh säger:
– Risktrupperna är strokepatienter med sväljsvårigheter och som ”hamstrar” på den förlamade sidan. Personer med Parkinson har muntorrhet men kan också dregla, ha ett ökat sötsug och svårt att klara av sin munhygien. Äldre med en demenssjukdom förstår inte alltid eller förmår inte att förklara sin situation. Och personer som är deprimerade, som inte orkar bry sig om sina tänder.
Men det finns också fler riskgrupper, exempelvis deprimerade äldre som inte orkar bry sig om sina tänder. Äldre med nedsatt immunförsvar som riskerar att drabbas av muninfektioner och allvarliga följdtillstånd av dessa infektioner samt äldre som har strålbehandlats och har svår muntorrhet.
På Nestors FoU-café talade även Arne Olsson, legitimerad tandhygienist vid Stockholms sjukhem. Han berättade bland annat om möten med patienter som är äldre – något som han säger har gett honom värdefulla och viktiga erfarenheter. Hans berättelser fungerar som goda exempel på hur personcentrerad vård och omsorg kan fungera i praktiken.
Läs Inger Wårdhs presentation (pdf) >
