Så ser medarbetare och chefer i hemtjänst på differentiering av arbetsuppgifter
I en forskningsstudie från Nestor har chefer och medarbetare i äldreomsorgen tillfrågats om sin syn på differentierade arbetsuppgifter. Flertalet ser nödvändigheten i att införa detta arbetssätt, men anser att beslutet om differentiering inte bör tas centralt, utan att det ska vara upp till varje enskild verksamhet
Det pågår diskussioner runt om i landets kommuner kring införande av arbetsdifferentiering i hemtjänsten. Det handlar kort sagt om att dela upp arbetsuppgifter där personlig omsorg utförs av vissa medan servicetjänster görs av andra. Det kan göras på olika sätt: Alla i gruppen gör allt; arbetet inom en arbetsgrupp delas upp så att några ger omsorg och andra service; olika arbetslag ger omvårdnad respektive service; olika verksamheter gör olika typer av insatser.
Nestors projektledare Åsa Skjutar har undersökt hur personer som arbetar inom äldreomsorgen ställer sig till differentierade arbetssätt. En rad gruppintervjuer har genomförts med medarbetare och chefer inom hemtjänst/äldreomsorg och personer ur ledningen för äldreomsorg i en Stockholmskommun, sammanlagt 18 personer.
Frågorna som ställdes ringar in synen på förutsättningar, möjligheter och konsekvenser med ett införande av uppdelade arbetsinsatser. Resultaten uppvisar stor samstämmighet kring viljan att införa arbetsdifferentiering. Intervjudeltagarna ser det som en nödvändighet för att kunna möta upp begränsade budgetar och ökade effektiviseringskrav. De anser dock att det ska vara upp till varje hemtjänstenhet att ta beslut om differentiering, d.v.s. att beslutet inte ska tas centralt. Man betonar att utformningen av en arbetsuppdelning ska anpassas efter varje hemtjänstenhets specifika behov och förutsättningar.
Studien visar att områden som uppfattas som särskilt lämpliga för differentiering är städning, tvätt och inköp av mat i affär, medan personlig omvårdnad och socialt umgänge ses som en ren omvårdnadsinsats, inte serviceinsats. Hur tänker intervjudeltagarna kring omsorgstagarnas möjligheter att anpassa sig till differentiering? De ser goda förutsättningar för detta. De tänker att äldre idag är bättre rustade för uppdelning av tjänster i hemmet än den tidigare generationen. Däremot finns det farhågor när det gäller de mest sköra och utsatta äldre. Har den här gruppen av äldre tillräcklig förmåga och möjlighet att administrera och hantera flera olika utförare?
En del av intervjupersonerna ser att differentiering kan medföra en status- och kvalitetshöjning för omvårdnadsarbetet, om exempelvis städning och handling lyfts bort. Den fysiska belastningen skulle minska och mer utrymme ges för ”det lilla extra” för de äldre. Några ser även att rena serviceuppgifter kan utföras och planeras mer effektivt när det görs av personal med specifik kunskap och fokus på just detta. Några av deltagarna har funderingar kring om personer utan omvårdnadskompetens kan hantera akuta behov hos den äldre, exempelvis toalettbesök. Enligt verksamhetschefer som redan arbetar med differentiering förväntas dessa (som saknar omvårdnadskompetens) ha ett särskilt öga för vård och omsorg, även fast de enbart arbetar med serviceinsatser.
Bland de intervjuade finns en oro för att arbetstillfällen för omsorgspersonal kan minska, eller att arbetsdifferentiering kan leda till exkluderande hierarkier inom en arbetsgrupp. Personer som har erfarenhet av att arbeta differentierat menar även här att oron inte är befogad. Enligt dem samarbetar alla bra tillsammans, oavsett ”titel” och inriktning.
Syftet med Nestors differentieringsprojekt är att bidra med kunskap om hur differentiering kan komma att påverka omsorgstagare, hemtjänstpersonal samt organisationen sig, något som hittills inte har undersökts i större omfattning. Förhoppningen är att resultaten ska fungera som stöd och hjälp för kommuner som överväger att implementera differentiering.
Åsa, vad händer härnäst med dina forskningsresultat?
‑ Tanken är att studien ska publiceras i Äldre i centrums Vetenskapliga supplement som planerar ett temanummer om arbetsdifferentiering. Studien ingår i ett projekt som genomförs i dialog med Socialstyrelsen och tre andra FoU:er i Sverige.
Lästips!
”Dela på arbetet” – rapport från Vård- och omsorgsanalys >
”Omsorgskvalitet inom äldreomsorgen” – artikel av Ali Kazemi och Elfstrand Corlin >