17 mars 2026

Att vara processtöd för att få igång lokal samverkan – hur går arbetet till?

Att driva och stötta lokala samverkansarbeten inom vård och omsorg är angeläget och något som Nestor har lång erfarenhet av, nu senast som processledare i två kommuner i södra Stockholm. Här har samverkan enligt plan skett på ”marknivå”, mellan hemtjänst och hemsjukvård som besöker samma patienter och omsorgstagare i deras hem. Men hur går det till mer i detalj att få till denna samverkan?

Nestor har under många år drivit projekt och aktiviteter för att utveckla och stärka lokal samverkan. Det handlar om ett idogt och stundtals tålamodsprövande arbete som inte alltid syns och hörs utanför mötesväggarna, men som vi vet gör skillnad på arbetsgolvet.

Hösten 2024 fick Nestor uppdraget att vara processtöd för att starta upp och testa – ett lokalt forum för samverkan mellan hemtjänst och hemsjukvård i Huddinge kommun – med sikte på fortsättning utan Nestors medverkan. En tid senare hörde Botkyrka kommun av sig för samma typ av uppdrag och upplägg hos sig.

Uppdragen syftade till att testa ett forum för lokal samverkan specifikt för hemtjänst och hemsjukvård, med ambitionen att öka förståelse och kunskap om varandras arbete och att stärka tilliten och respekten för varandra. Forumet skulle också bidra till ökad samordning och samverkan kring verksamheternas insatser. Ytterst handlade det om att göra vården och omsorgen bättre för kommunernas äldre invånare.

Vad innebar processtödet, vad gjordes?

Stödet bestod av tre fysiska träffar, om vardera två timmar som arrangerades med en månads mellanrum. På den första träffen fick deltagarna bekanta sig med varandra, lära känna varandras roller, uppdrag och regelverk för att bättre förstå de olika professionerna, vilket var en viktig utgångspunkt för att få till ett fungerande samarbete. På den andra träffen tittade man i detalj på  hur de ordinarie kontakterna mellan hemtjänst och hemsjukvården såg ut. Olika typer av hinder och problem identifierades också. På det sista mötet diskuterades hur kommunikation och samverkan kunde göras bättre för att ge ett mer samordnat omhändertagande. Deltagarna fick ringa in områden som rör kommunikation och samverkan som de inte tyckte fungerade bra och tillsammans diskutera vad detta kunde bero på. Därefter försökte de tillsammans att hitta konkreta och genomförbara lösningar.

Centralt i arbetet med samverkansträffarna

Deltagaraktiva metoder var en av hörnstenarna på samverkansträffarna. Det innebar bl.a. att alla deltagare skulle komma till tals och bidra med sina perspektiv. På träffarna blandades gruppövningar med diskussionsfrågor, samtal och egna reflektioner. En viktig uppgift för processledaren var att få detta att fungera och att hålla sig till en tydlig mötesstruktur. En genomtänkt agenda och att skapa en bra balans mellan de olika metoderna var också centralt.

Nestors processledare påminde vid varje träff om att alla i rummet arbetade för patientens/omsorgstagarens bästa och att hålla god ton och ha respekt för varandras professioner och ansvarsområden.

Ytterligare faktorer som möjliggjorde dialog var samtalsklimatet. Processledaren hade till uppgift att kunna vända uppkommande irritation och motstånd mellan parterna till att bli konstruktiv förändring. Starkt fokus var att hitta konkreta lösningar och att samverka kring vardagsnära och till synes enkla problem och glapp. Det handlade som sagt om samverkan på lokal nivå, den samverkan som sker nära och runt den äldre personen. Genom att lösa konkreta irritationsmoment och hitta lösningar kring ”små” vardagsnära problem skapades en grund för att ta sig an tyngre och större samverkansproblem. Viljan att testa andra sätt att samverka, och att lära sig saker ihop, ökade.

Så riggades träffarna

Nestors processledare förberedde samverkansträffarna i nära samarbete med berörda enhetschefer. Inledningsvis lästes aktuell forskning och annan litteratur in om samverkansprocesser och förbättringsarbeten, som underlag för upplägget och presentationerna. Mallar togs fram som stöd för grupparbeten och enkla hemuppgifter delades ut mellan träffarna för att förankra arbetet bland kollegorna. Samverkansarbetet dokumenterades för att fungera som stoff för fortsatt lärande. Efter avslutade samverkansträffar återkopplade Nestor till berörda chefer för att diskutera nästa steg i samverkansprocessen. Nestor kunde konstatera att rollen som extern och neutral part mellan verksamheterna var en styrka.

Hur blev det?

Projektdeltagarna i Huddinge kommun upplevde att samverkansarbetet hade varit gott och lärorikt och att samverkansklimatet hade förbättrats. Detta framkom i en mindre enkät vid den tredje och sista gruppträffen, och i intervjuer med deltagare i Huddinge sommaren 2025. Likaså framgick det att tilliten och förtroendet mellan verksamheterna hade stärkts. Deltagarna såg att kontaktvägar, gemensamma rutiner och enklare samordning i det vardagliga hade förbättrats, och att konkreta förbättringsförslag hade skapats. Grupperna i både Huddinge och Botkyrka valde att fortsätta med samverkansträffar på egen hand efter Nestors avslut.

Exemplen Huddinge och Botkyrka i korthet

Samverkansarbetet i Huddinge kommun skedde inom ramen för ”God och nära vård och omsorg” mellan Huddinge vårdcentral och den kommunala hemtjänstens centrala och yttre del i slutet av 2024 och början av 2025. Under våren fortsatte träffarna utan Nestors medverkan, Hemtjänst, hemsjukvård och primärvårdsrehab träffades till en början en gång i månaden för att diskutera gemensamma patienter, exempelvis försämrat mående, förändringar i hemmamiljö och behov av SIP. Här lyftes även annat än patientrelaterade problem, t.ex. olika rutiner som behövde samordnas. Olika förslag för framtida samverkansarbete lyftes. Ett av dessa var att alla vård- och omsorgaktörer i kommunen borde träffas en gång per halvår för att lära sig mer om varandras verksamheter för att stärka ömsesidigt förtroende.

I Botkyrka kommun avslutades samverkanspilotträffarna sent 2025 och omfattade hemtjänst och hemsjukvård i Tullinge. Konkreta lösningar togs fram för hur hemtjänst och hemsjukvård bättre skulle veta vilka personer de hade gemensamt. Det tog även fram förslag på hur kontakterna kunde förbättras på kvällar, nätter och helger. Även i Botkyrka har träffarna fortsatt utan Nestors medverkan. Samverkansforumet under ledning av GSA och KSA i Botkyrka har planer på att genomföra samverkan med samma upplägg för alla kommundelar. Det sker i sådana fall utan Nestors medverkan, som tänkt.

GSA = Geografisk samordningsansvarig i primärvården
KSA= Kommunens samordningsansvariga
SIP = Samordnad individuell plan

Nestor och Mötesplats för lokal samverkan
Huddinge-och Botkyrkaprojekten är en ”spin-off” av Nestors Mötesplats för lokal samverkan som startade 2015. I Mötesplatserna ingick 10 kommuner i södra Stockholm. Dessa var indelade i fyra lokala mötesplatsgrupper. Varje mötesplats omfattade representanter för kommunens utförar- och beställarsida, primärvård, primärvårdsrehab och slutenvård/geriatrik. De fyra Mötesplatserna har avvecklats succesivt under de senaste åren och ersatts av en gemensam digital mötesplats. Från 2026 ersätts denna med mer utrymme för Nestor att kunna ge ytterligare stöd i lokalt samverkansarbete.

Vill du veta mer om samverkansarbete och Nestors som stöd?
Kontakta helen.lieberman-ram@nestorfou.se

Lästips om lokal samverkan: