Demensteam berättar om sina erfarenheter

Många intresserade var på plats i Skärgårdssalen i Handen för att lyssna på två demensteam och ett BPSD-team (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) som berättade om sina erfarenheter.

– Personalen fick kritik för att de äldre hade kissat på sig eller för att de inte hade kläder på sig. Men det handlade om att vi, personalen, inte hade någon kunskap om demens, berättar Marcela Silva från Bromma demensteam.
Det här var tidigt 2000-tal, innan Bromma demensteam hade startat. Nu ett decennium senare har demensteamet, som är en del av hemtjänsten, vunnit pris för sina insatser på demensområdet. Marcela Silva och Gabriel Gonzales har arbetat här sedan starten 2004.
– I början försökte vi göra så att samma person skulle gå till samma vårdtagare som hade beviljats insatser tre gånger om dagen. Men det gick inte att få till. Istället har vi tänkt om. Det handlar om kontinuitet, att ha samma rutiner varje dag och inte samma personer. Men helst så få personer som möjligt förstås.
Demensteamet i Bromma har fått kämpa för att få mer tid för sina insatser. Varför mer tid? För att de gör dubbla insatser, dels utför de vad som ska utföras och därutöver måste de motivera sina brukare att ta emot insatsen. Och, betonar Gabriel Gonzales, det måste göras med respekt och gott bemötande.
Ett annat demensteam, från Jönköping, arbetar på ett annat sätt än Brommateamet. I Jönköping utför teamets medarbetare inte själva någon vård, men arbetar nära vården och omsorgen. Siv Lövgren och Lotta Karlsson berättar:
– Vi slussar folk till rätt instanser. Vi följer upp läkemedelsbehandlingar, bedriver aktivt anhörigstöd i form av personliga samtal och cirkelträffar. Vi följer vårdtagaren från allra första början, i hemmet eller på det särskilda boendet och har fortsatt kontakt med den äldre demenssjuka personen och anhöriga. Vi följer upp läkemedelsbehandlingar och ger handledning och leder fortbildning, utbildning. Vi bedriver aktivt anhörigstöd genom personliga samtal och cirklar.
Jönköpingteamets framgångar ligger enligt dem själva i att de har lång livserfarenhet och att teamet består av engagerade personer som brinner för demensfrågor och demenssjuka personer. Tydliga riktlinjer och klar arbetsfördelning, vem som gör vad, är viktigt. Likaså att bygga upp en organisation som motverkar personbundenhet.

BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.