4 mars 2016

Undvika låsta dörrar på demensboendet, hur då?

Lagen säger nej till tvång och hinder inom demensvården. Så här gör personalen på Heijkensköldska gården för att undvika tvång- och hinder så långt som möjligt bland sina brukare med en demenssjukdom.

Heijkenskoldska2 -0457

Sauda Nassor, Mia Tholin och Mia Wallén, undersköterskor på Heijkensköldska gården i Södertälje berättade hur de arbetar med sina brukare som har demenssjukdom.

Det är enligt svensk lag förbjudet att använda tvång och hinder inom äldreomsorgen, exempelvis att låsa dörrar och använda sänggrindar och brickbord. Som många känner till är detta inte helt ovanligt på demensavdelningar, med hänvisning till de äldres bästa. Men låsta dörrar används inte på alla demensavdelningar, ett exempel är Heijkensköldska gården i Södertälje, där undersköterskorna Sauda Nassor, Mia Tholin och Mia Wallén arbetar. De berättade för 140 åhörare på Nestors FoU-café om hur det fungerar på deras demensavdelning.

– Det är lugnt hos oss och vi har öppna dörrar. Det fungerar bra och det ger större frihetskänsla för de äldre som kan gå över till den andra avdelningen eller ut i trädgården. På sommaren vill de gärna gå ut och då följer vi med. Ofta är de nöjda efter en stund.

Sauda, Mia och Mia berättar att personalgruppen arbetar för att ha bra rutiner och att aktivt arbeta för att förebygga BPSD (beteendemässiga och psykiatriska symtom vid demenssjukdom) hos sina brukare. På så sätt vet de ganska väl vilka behov de äldre har, och kan på så sätt föregå de äldres eventuella oro och aggression. Onda magar och trötthet skapar oro och därför är toalettbesök och vila viktiga rutiner, och att nattfastan inte blir för lång.

– Det handlar om att vi planerar noggrant, vem som ska göra vad, exempelvis kring måltider. Vi har vågat lossa på det gamla och prova på nytt, och det är nog bra.

Lars Sonde, forskare och utredare på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum talade om vikten av att undvika tvång.

Lagstiftning och framåtblickar i demensvården
Lars Sonde, forskare och utredare på Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, gjorde ett historiskt svep över lagförslag och utredningar kring demensvård och tvång. Han lyfte fram budskapet i Svenska Demenscentrums handbok ”Nollvision”. Den utgår från tanken att tvång ska undvikas, istället för att användas. Nollvisionen handlar om att minimera och på sikt upphöra med tvång och hinder i demensvården. Hur då? Lars säger att svaret ligger i förebyggande och personcentrerad vård och omsorg.

– Vi måste vända på steken och tänka på vad som händer när en människa utsätts för tvång. Vi måste se vad som har byggt upp den här människans liv, självkänsla, integritet, kunskap och sorger. Vi får inte kränka människor. Självkänsla och värdighet går snabbt att bryta ner.

Lotta Roupe, dipl. Silviasyster, dagverksamhetansvarig på Silviahemmet, avslutade FoU-caféet med konkreta råd om hur vi kan arbeta på ett personcentrerat och förebyggande sätt. För att slippa tvång.

Lars Sondes presentation > (pdf)
Lotta Roupes presentation > (pdf)
Läs mer om ”Nollvision”, Svenskt Demenscentrums webbplats >
Nestors presentation > (pdf)

deltagare-0451