– Det finns en obenägenhet att tala om smärta, säger smärtforskare
Smärta bland äldre är underrapporterat, underbehandlat och svårt att diagnostisera. Det är dessutom svårt för människor att i ord kommunicera kring sin smärta. Det säger Sara Cederbom, forskare vid Oslo Akershus University College, som föreläste på Nestors FoU-café om smärta och smärtlindring.
Frågor kring smärta och smärtlindring stod i fokus på Nestors FoU-café. Sara Cederbom är fysioterapeut och forskar vid Oslo Akershus University College of applied sciences kring äldre som lever med långvarig smärta. Hon säger att smärta är underrapporterad, underbehandlad och svår att diagnostisera och att det dessutom är svårt för människor att i ord kommunicera kring sin smärta. Det finns också enligt henne en obenägenhet att tala om smärta och att vårdpersonal ofta inte tar smärta på allvar.
– Det är mycket viktigt att låta den äldre personen som har smärta själv berätta med sina egna ord, att dokumentera med hjälp av personens egna ord och att ta alla uttryck om smärta på största allvar. Viktigt är också att observera beteendeförändringar och beakta personens smärta ur ett helhetsperspektiv.
Sara Cederbom tog upp begreppet ”total smärta” som handlar om att smärta inte bara skapar fysiska problem utan även ger konsekvenser psykologiskt, existentiellt och socialt. Det kan vara rörelserädsla, rädsla för att ramla och för att gå utanför hemmet, vilket ökar risken för depression, ensamhet och isolering. Katastrofkänslor förekommer också, när en person är livrädd för att något farligt ska hända, eller tänker att smärtan aldrig kommer att gå över.
Att mäta smärta kan vara svårt, men det finns olika metoder för detta. Bland annat VAS, där personen själv anger sin smärta utifrån en skala och Abbey Pain Scale som används för personer som har en demenssjukdom som har svårt att själva beskriva utan fylls i av en vårdare. Här anges hur ofta smärtan hos en person uttrycks i röstyttryck/ljud, ansiktsuttryck, förändrat kroppsspråk etc.
Thomas Lundeberg, överläkare på smärtlindringsklinik på Danderyds sjukhus, berättar om hur man konkret kan lindra smärta.
– Värme, kyla, aktiv avslappning som djupandning och sång kan lindra smärta. Och fysisk beröring. Om en person exempelvis har ont i en axel, ta i den motsatta axeln och stryk personen på armen, på ett värdigt sätt, då minskar deras oro.
Att kunna känna akut smärta är enligt Thomas Lundeberg en viktig signal men inte det obehag som kan finnas kvar över tid. Beröringen stoppar personens smärtimpuls och upplevelse av obehag.
– Uppmana personen att röra på benen då frisätts smärtlindring som påverkar axeln. Personer som lever med långvarigt smärta för sämre sömn och återhämtning och är därför mer trötta dagtid med risk för isolering.
Sist på FoU-caféet ombads åhörarna att skriva ner sina bästa tips på hur långvarig smärta hos äldre kan lindras. Några av förslagen var: Att få dela smärtan, förståelse och gemenskap, att bli bra bemött och få bekräftelse, beröring, en katt, kramar, lyssna på musik, sjunga, skratta, ringa en vän, lära känna smärtan och att leva med den.
Mer yrkesrelaterade tips var: Att arbeta med smärtskattning, teamarbete, kompletterande behandling, att dokumentera och informera annan personal,att informera och förklara, mer resurser, miljöombyte.
