”Hur ser dina fördomar om äldre ut?” frågan ställdes på vårens Nestorcafé om ålderism
Tankeväckande perspektiv på fördomar om äldre gavs på vårens Nestorscafé. Här veks också tid för att i grupp fundera på sina egna förutfattade meningar.
– Jag fäste mig i dag särskilt vid begreppet ”prioriterings-ålderism”. Att man i olika sammanhang i samhället blir bortprioriterad/nedprioriterad utifrån ålder som kriterium. Tydligt var ju detta under pandemin, när man prioriterade inom vården och många äldre endast fick palliativ vård. Intressant var också detta med osynliga ”åldersgränser” när det gäller vård och behandling.
Det sa Karin Nordh som är representant i Nestors seniorråd, som i sällskap av andra seniorrådspersoner samt chefer och medarbetare i äldreomsorgen i södra Stockholm deltog på förra veckans Nestorcafé. Temat var ålderism och inbjudna talare var Lundaforskarna Tove Harnett och Håkan Jönson som redde ut och gav nya insikter kring begreppet ålderism.
Ålderism är ett begrepp som omfattar fördomar, stereotypa föreställningar och diskriminering som baseras på ålder. Begreppet kopplas ofta till gruppen äldre, men kan gälla alla åldersgrupper.
Exempel på ålderism gentemot äldre är många och rör en mängd områden och sammanhang. Man kan som Tove Harnett och Håkan Jönson koppla begreppet till tre nivåer: kulturell (bilden av äldre i medier och liknande), strukturell (politiskt och organisatoriskt bestämd ålderism) och relationell (vardagsbemötande av äldre).
När det gäller framställningar av äldre i medier och reklam kan vi ofta se hemtjänstföretag som förmedlar bilden av äldre som sköra och i behov av trygghet och omvårdnad. På politisk/organisatorisk nivå handlar det bland mycket annat om övre åldersgränser som begränsar rätten till olika hälso- och sjukvårdsinsatser, exempelvis 74 år för mammografi. Och när det kommer till vardagsbemötande är milt nedsättande formuleringar som ”lilla gumman” eller ”lilla hjärtat” inte helt ovanliga.
Lundaforskarna gav också ögonbrynshöjande perspektiv på hur många av oss som arbetar i äldreomsorgsrelaterad verksamhet ser på rättvisa och delaktighet för gruppen äldre personer med stödbehov:
– Ofta tänker man att rättvisa är att kunna leva som andra som också får äldreomsorg, och att delaktighet är att kunna vara delaktig i omsorgsinsatserna. Men, för yngre personer med stödbehov resoneras det mer kring att rättvisa är att kunna leva som andra utan stödbehov. Och att delaktighet ska vara att kunna vara delaktig i samhället.
Testa dina egna förutfattade meningar och kring gruppen äldre: Vad spontant tror du är den mest troliga orsaken till att en 77-åring vid flera tillfällen glömmer att låsa ytterdörren? Slarv, stress? Och hur tänker du när det gäller en 50-åring resp. en 12-åring? Kognitiv svikt?
På Nestorcaféet talade även Ewa Kardell, ordförande i SPF Seniorerna Tyresö, om projektet ”Attityd 65 Plus” som drivs av samma organisation med pengar från Allmänna arvsfonden och belyser ämnet ålderism och hur det påverkar vardagen för personer fyllda 65. Här ska forskning i ämnet göras tillgängligt och vara en plattform för spridning av berättelser om hur det är att leva som 65-åring plus. Läs om ”Attityd 65 Plus” >
Håkan Jönson är professor och Tove Harnett är docent, båda är verksamma på Socialhögskolan, Lunds universitet.
Nestorcafé ges en gång per termin och hit inbjuds främst chefer/ledare och medarbetare inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård i södra Stockholm. Temat för detta café valdes för att öka medvetenheten om hur vi bemöter äldre personer och ger vård och omsorg så att det sker utifrån deras individuella behov och inte från invanda föreställningar och förutfattade meningar.