4 april 2016

Så kan psykisk ohälsa upptäckas bland multisjuka äldre

Hur kan ohälsa upptäckas hos multisjuka äldre som bor kvar i sitt hem? Och vad främjar psykisk hälsa hos samma grupp? Frågorna ställs av Åke Grundberg som skrivit avhandlingen ”Främjande av psykisk hälsa bland multisjuka äldre i ordinärt boende – äldre personers, distriktssköterskors och hemtjänstpersonals perspektiv”.

IMG_0462- ake-artikel-454x220
Åke Grundberg är med. dr, Karolinska institutet/Sophiahemmets högskola. Han disputerade i december 2015 på avhandlingen vars engelska titel är ”Mental health promotion among community-dwelling seniors with multimorbidity – perspectives of seniors, district nurses and home care assistants”.

– Jag ville fördjupa förståelsen för vad som görs för att upptäcka psykiska hälsoproblem och främja psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer som bor kvar hemma, i ordinärt boende, säger Åke Grundberg som skrivit avhandlingen ”Främjande av psykisk hälsa bland multisjuka äldre i ordinärt boende – äldre personers, distriktssköterskors och hemtjänstpersonals perspektiv”.
Åke ställde frågorna till ett antal multisjuka äldre personer, distriktssköterskor och hemtjänstpersonal.

– De äldre själva sa att sociala kontakter, fysisk aktivitet, optimism och en positiv syn på livet kan bidra till att förbättra den psykiska hälsan. Och att det är viktigt att bli sedd som en unik individ. Social isolering, åldrande och långvarig smärta kan däremot bidra till psykisk ohälsa.

Hur upptäcks psykisk ohälsa bland de äldre?
Hemtjänstpersonalen uppger bland annat att kontinuerlig vård och omsorg är viktigt för att kunna fånga upp de äldres egna tankar och uppfattningar kring deras psykiska hälsostatus. En vardaglig kontakt och dialog mellan personal och de äldre är helt enkelt viktig och kan tjäna till att psykisk ohälsa upptäcks. Och självklart i kombination med att personalen är observant på hur de äldre mår. Åke tillägger:

– Hemtjänstpersonalen verkade ha kunskap om riskfaktorer för psykiska hälsoproblem, och det föreföll som att de var beroende av biståndsbedömares biståndsbeslut och av distriktssköterskors handledning. Detta kunde påverka de arbetsuppgifter som var relaterade till att upptäcka psykiska hälsoproblem och främja psykisk hälsa.

Distriktssköterskorna å sin sida, har i arbetet med att förhålla sig till psykisk hälsa och ohälsa hos äldre personer med multisjukdom, varit mer inriktade på bedömning, samarbete med andra aktörer och socialt stöd. Åke säger:

– Även om distriktssköterskorna verkade engagerade i psykiatrisk vård inom primärvården, saknades en uttryckt målsättning för främjandet av psykisk hälsa hos målgruppen. Det verkade som att de inte kunde ta det övergripande ansvaret för tidig upptäckt av psykiska hälsoproblem och initiera tidiga interventioner för att främja den psykiska hälsan.

Läs avhandlingens abstract här, Sophiahemmet högskolas webbplats >

Några olika definitioner av multisjuka/multisjuka äldre:

  • Samtidig förekomst av två eller flera kroniska sjukdomar hos en person (Van der Akker et al., 1998)
  • Samexistens av flera kroniska sjukdomar (Marengoni et al., 2011)
  • 75 år eller äldre, ha vårdats inom sluten sjukhusvård vid tre eller flera olika tillfällen under ett år och ha tre eller flera diagnoser från olika sjukdomsgrupper (Gurner & Thorslund, 2003; Socialstyrelsen, 2002)