19 mars 2019

Undgå tvång och begränsning i demensvården, så gör Nykvarn

Att undgå att använda tvång- och begränsnings-åtgärder på demensboenden kan låta som en självklarhet och det är dessutom inte tillåtet enligt lagen. Men det kan medföra svåra ställningstaganden och kräver mycket arbete och engagemang från personal och organisation för att undgå detta. Linnéa Eriksson, sjukgymnast på Lugnets äldreboende i Nykvarn, berättar hur de arbetar för att mota tvångs- och begränsningsåtgärder i grind.

Hur kan utförare av äldreomsorg arbeta för att demensvård sker utan tvång och begränsningar i gentemot omsorgstagarna? Det var ämnet för dagen när Nestors nätverk för sjukgymnaster och fysio- och arbetsterapeuter inom äldreomsorg och äldrevården, träffades för att diskutera just detta.

Det är enligt lag inte tillåtet att använda tvång- och begränsningsåtgärder i demensvården, och s.k. skyddsåtgärder, exempelvis medicinering eller positioneringsbälte i rullstol, är tillåtna så länge en person samtycker till dessa. Så långt är allt i sin ordning. Men i samma ögonblick som en person med demenssjukdom uppfattar att en skyddsåtgärd i en viss situation utgör tvång eller begränsning ställs personalen inför dilemman. Svenskt Demenscentrum tog för några år sedan fram utbildningspaketet Nollvision som beskriver hur man med ett strukturerat teamarbete kan motverka att tvångs- och begränsningsåtgärder behöver användas. Bemötande och att utgå från personens behov och uppfattning av sin omvärld är själva kärnan.

En av deltagarna i nätverket, Linnéa Eriksson, leg. sjukgymnast på Lugnets äldreboende i Nykvarn, berättar hur de arbetar förebyggande:

– Vi träffas varje vecka i teamen på våra enheter där vi diskuterar hur våra omsorgstagare mår, och vad vi kan göra för att de ska må bättre. Här finns möjlighet att lyfta svårigheter och tillsammans komma överens hur vi ska jobba. Teamet som består av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och undersköterskor, jobbar även med BPSD-registret för att kartlägga och upptäcka symtom som kan leda till tvångs- och begränsningsåtgärder om man inte jobbar aktivt med andra åtgärder. I samband med detta utförs ofta beteendeskattningar. Vi gör även regelbundna riskbedömningar enligt Senior alert och riskbedömning för försvinnande.

Linnéa berättar att de på Lugnets äldreboende arbetar mycket med gruppaktiviteter för de äldre. Gymnastik, bingo, pub/dans, café, bowling och utevistelse är några. Fler av de boende har individuella planer för dagliga aktiviteter.

Linnéa Eriksson, leg. sjukgymnast på Lugnets äldreboende i Nykvarn (i mörk tröja och ljus tofs).

På vilket sätt ”motverkar” eller mildrar aktiviteterna att tvångs och begränsningsåtgärder behöver användas?

Meningsfulla aktiviteter använder vi för att hyresgästerna ska känna en meningsfull vardag, att ha en sysselsättning samt möjlighet till fysisk aktivitet på olika sätt. Genom detta minskar oro och ångest och andra symtom som kan leda till att tvångs-och begränsningsåtgärder skulle kunna anses som nödvändiga, exempelvis medicinering. Genom att vara aktiv och bibehålla sin fysiska förmåga ökar också möjligheten till självständighet.

Linnéa ingår i teamaretet kring de boende och deltar i registrering i Senior alert och BPSD-registret. Hon arbetar också förebyggande genom att främja fysiska aktiviteter bland de äldre.

– Tillsammans med arbetsterapeuten ser jag vad som finns i form av stöd till omvårdnadspersonalen när det gäller val och utformning av individuella aktiviteter, och även vid bedömning av behov av positioneringsbälte, rörelselarm vid fallrisk och annat. Vi jobbar nära varandra i teamet och pratar om dessa saker varje dag.

Vilka är era främsta utmaningar kring att upprätthålla ”nollvisionen”, som du ser det?

– Den största utmaningen ligger i att det är stor omsättning på omvårdnadspersonalen vilket medför utmaningar i att jobba strukturerat och få fram information kring bemötande, aktiviteter med mera. Vi behöver också skriva tydligare rutiner och instruktioner för hur vi jobbar och att vi följer upp dessa åtgärder. En stor utmaning i arbetet med demenssjuka äldre är att tolka deras samtycke, därför är det viktigt att vi pratar öppet om det i teamet och hjälps åt.

Läs mer om Nollvision och tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg

Har du frågor om nätverket för sjukgymnaster och fysio- och arbetsterapeuter?
Kontakta Karin Högstedt, projektledare på Nestor, karin.hogstedt@nestorfou.se.