Äldreboende i Nynäshamn i framkant med fallpreventionsarbete utifrån stöd av ISU

Under hösten och vintern har en handfull team på särskilda boenden i södra Stockholm gjort djupdykningar i sina journal- och avvikelsesystem för att följa upp och sammanställa siffror som rör enskilda omsorgstagare som har ramlat. Syftet är att uppgifterna i sammanställd form ska ge en samlad bild av olycksriskerna och fungera som utgångspunkt för förbättringsåtgärder. Teamen på de särskilda boendena i södra Stockholm har med stöd av detta arbetssätt skapat checklistor, nya rutiner och liknande. Metoden heter Individbaserad systematisk uppföljning (ISU) och ligger i tiden i egenskap av verktyg för att skapa lokalt förankrat kunskap och höja kvaliteten inom socialtjänsten. Material om ISU är framtaget av Socialstyrelsen och har under den gångna hösten, vintern och våren varit föremål för en seminarieserie som Nestors projektledare Karin Högstedt och Sara Cederbom har lett.

I seminarieserien deltog bland annat ett team från Lotsens vård- och omsorgsboende i Nynäshamn. Lena Bjerkevall som är gruppchef där berättar vad hon och hennes team/projektgrupp har producerat i anslutning till ISU-seminarierna.

– Vi har utvecklat en checklista för omvårdnadspersonalen som stöd att skriva utförligare fallrapporter. Avvikelserna tas upp på möten där vi diskuterar patientkvalitet och säkerhet, där alla professioner i teamet går igenom fallrapporterna och skapar de första åtgärderna. Fallrapporteringen tas sedan upp på team-möten där omvårdnadspersonalen diskuterar med oss i ”projektgruppen” som deltagit i Nestors seminarieserie. Vi har också utvärderat vårt befintliga fallpreventiva arbetssätt, vilket ska följas upp under nästa år så att vi ser om vårt nya arbetssätt ger resultat.

Några knepigheter ni har stött på under vägen?

Det är svårt med dokumentationen kring fallolyckor eftersom teamet arbetar i olika journalsystem, vilka följer olika lagar, SoL och HSL. Exempelvis får ju undersköterskor inte dokumentera i eller läsa hälso- och sjukvårdjournalerna. En annan sak är att vi skulle behöva lägga in ytterligare fallrelaterade data i journalsystemen, sådant vi arbetat fram i detta projekt, för att kunna få ut viktig statistik, men det går inte i nuläget.

Har ISU-metoden tillfört ert fallpreventiva arbete någonting?

Vi tycker att ISU metoden konkret har tillfört ett bredare perspektiv och skapat en större medvetenhet och ett förebyggande tankesätt.

Läs mer om individbaserad systematisk uppföljning (Socialstyrelsen) >