Viktigt med nutritionsbehandling för äldre som drabbats av covid-19

 

Att rehabilitering är nödvändig efter intensivvård har uppmärksammats i media, men även personer som insjuknat i covid-19 utan att ha behövt sjukhusvård kan ha ett stort behov av rehabilitering.

– Det är angeläget att detta behov fångas upp av personal inom äldreomsorgen eftersom många äldre som drabbats av covid-19 har hemtjänst eller bor på vård- och omsorgsboende, säger Linda Nyholm som är dietist på Nestor FoU-center.

– När det gäller nutrition för äldre personer som har, eller har haft, covid-19 är det viktigt att erbjuda en ny riskbedömning för undernäring där man tar reda på om personen oavsiktligt har förlorat vikt, har ett BMI som indikerar undernäring, eller har ätsvårigheter som t. ex aptitlöshet, illamående eller sväljsvårigheter. Det här även gäller för personer med övervikt eller fetma eftersom ofrivillig viktnedgång är negativ oavsett ursprungsvikt.

Covid-19 påminner om en vanlig förkylning eller influensa, men många blir mycket trötta och en del blir svårt sjuka med bland annat andningsbesvär. Man kan också få illamående, magknip och diarré. Den som drabbats kan bli sängliggande och få i sig mindre mat än vanligt; för lite energi- och protein i kombination med stillasittande eller sängliggande kan leda till förlust av muskelmassa. Äldre personer kan förlora en stor del av sin muskelmassa på kort tid, vilket försämrar balansförmågan och ökar risken för fall.

Nutritionsutredning och behandling

Om den äldre personen har risk för undernäring behöver en nutritionsutredning göras. I utredningen undersöks de bakomliggande orsakerna till varför en person har gått ned i vikt, eller riskerar att göra det. Här är det viktigt att både tänka på symptom från kroniska sjukdomar och sådana symptom som covid-19 kan ha medfört, exempelvis trötthet, illamående, diarré, sväljningssvårigheter. I detta skede kan det vara nödvändigt att koppla in dietist, arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped och läkare om dessa yrkesgrupper inte varit involverade från början.

Utifrån de bakomliggande orsakerna sätts en nutritionsbehandling in. Behandlingen utgår ifrån vad som framkommit under nutritionsutredningen, men generellt behöver de flesta äldre personer som gått ned i vikt på grund av sjukdom få i sig mer energi, och mer protein. Det är viktigt att personen själv får vara delaktig i behandlingen, exempelvis genom att bestämma vad måltiderna ska bestå av och när de ska äga rum, eller provsmaka och välja ut näringsdrycker.

Berika den ”vanliga” maten

Nutritionsbehandlingen utgår i första hand från den vanliga maten. Här kan det handla om att berika måltiderna med energi- och protein. Fett som rapsolja ger extra energi, och kan röras ned i t. ex gröt, fil/yoghurt, smoothies. Ägg och mejeriprodukter som kvarg, mjölk, fil/yoghurt och ost är exempel på proteinrika livsmedel som med fördel kan ingå i både mat och mellanmål. Att äta stora måltider kan var svårt även för friska äldre, men vid sjukdom blir detta ofta ännu svårare på grund av nedsatt aptit och ork. Dessutom kan energi- och proteinbehovet vara högre än vanligt vid sjukdom, vilket gör det ännu svårare att behålla vikten. Tänk gärna på att det för många är lättare att äta små portioner ofta, än stora portioner sällan.

Energi- och proteindrycker

När berikning av maten inte räcker till kan man behöva sätta in energi- och proteinrika näringsdrycker, eller andra kosttillägg som exempelvis puddingar eller berikningspulver. Om det framförallt är mer protein som behövs är det viktigt att välja produkter med ett högt proteininnehåll. Klara näringsdrycker, som ser ut som saft, innehåller mindre protein än ”mjölkiga”. En proteinrik näringsdryck innehåller ca 20 g protein per flaska, medan en klar näringsdryck innehåller ca 8 g protein per flaska. En standardportion lunch eller middag innehåller ungefär 20-25 g protein. Proteininnehållet kan alltså skilja sig väldigt mycket åt beroende på vilken näringsdryck det gäller.

Det här är enligt Linda Nyholm några exempel på vad som kan ingå i en nutritionsbehandling. Annat som kan behöva ses över är ifall personen behöver ha en annan sittställning under måltiderna, om måltidsmiljön är så bra som möjligt utifrån rådande förutsättningar, eller om det kan vara aktuellt med läkemedel för illamående/diarré.

Linda betonar att arbetet med att förebygga och behandla undernäring är ett teamarbete, och att alla yrkeskategoriers kompetenser har stor betydelse, likaså den äldre personens vilja och önskemål.

Till dig som arbetar inom äldreomsorgen:
Vill du ha information om nutrition och måltider direkt i inkorgen? Anmäl dig till Nestors mailbaserade nätverk som drivs av Linda Nyholm på linda.nyholm@nestorfou.se

Utskicken görs ungefär 5 gånger per år, och du som deltagare kan också lyfta frågor att diskutera inom nätverket”

Läs mer:

– Om riskbedömning för undernäring, nutritionsutredning och nutritionsbehandling, Socialstyrelsens kunskapsstöd Att förebygga och behandla undernäring i hälso- och sjukvård och socialtjänst.

– Socialstyrelsens kunskapsstöd Rehabilitering i samband med covid-19 i primärvården. Praktiskt kunskapsstöd till vård- och omsorgspersonal i regioner och kommuner

– Om energi- och proteinberikning och portionsstorlek, Livsmedelsverket Bra måltider i äldreomsorgen (sida 30 och 32)

Fler nyheter