26 september 2017

Varför rinner utvecklingsprojekt ofta ut i sanden?

Har du funderat över varför många utvecklingsprojekt inom vård och omsorg blir till hyllvärmare. Emanuel Åhlfeldt, projektledare på Nestor och doktorand i sociologi, djupdyker kring frågor om hållbarhet hos utvecklingsprojekt. Fredag den 22 september blev avhandlingen offentlig när den ”spikades” på Linköpings universitet.

Emanuel Åhlfeldt, projektledare på Nestor och doktorand i sociologi, spikade sin avhandling i fredags på Linköpings universitet. Spikning innebär att avhandlingen meddelas och görs offentlig på universitetets anslagstavla inför kommande disputation.

Fredag den 22 september, ”spikades” den på Linköpings universitet, en doktorsavhandling som ställer frågor om varför resultat och kunskap från temporära utvecklingsprojekt inte fortlever i ordinarie verksamheter. Eller om man vänder på steken: Studien syftar till att förstå hur resultat från utvecklingsprojekt kan integreras i offentliga organisationer och bidra till långsiktiga effekter för brukare, organisationer och anställda. Den är skriven av Emanuel Åhlfeldt, doktorand i sociologi och projektledare på Nestor, och heter ”Hållbart utvecklingsarbete i vård och omsorg – Ett institutionellt perspektiv på projekt i en professionell och byråkratisk kontext”.

Alltså, begreppet hållbart utvecklingsarbete handlar i Emanuels studie om hur resultat och ny kunskap från utvecklingsprojekt tillvaratas i ordinarie verksamhet.

Avhandlingen bygger på fallstudier och en enkätstudie. Fallstudierna omfattar fyra utvecklingsprojekt och bygger främst på intervjuer med personer på alla nivåer inom respektive organisation, från vård- och omsorgspersonal till förvaltningschefer. Även lokala politiker och personer på Socialstyrelsen har intervjuats. Enkätstudien omfattar 348 personer från 348 olika projekt.

Varför valde du det här ämnet?

– Jag hade före avhandlingsarbetet jobbat i flera år med olika utvecklingsprojekt och det blev oundvikligt att ställa sig frågan vad som hände med alla projekt efter att de hade avslutats. Mitt intresse för frågan växte och jag märkte också att chefer och personal tyckte att frågan var viktig. Många var trötta på projekt som de ansåg rann ut i sanden. Jag tyckte att det var viktigt att mitt forskningsämne skulle vara både teoretiskt intressant och praktiskt relevant.

Vilka är dina viktigaste resultat?

– Mina resultat visar framförallt att projekt bidrar till långsiktiga effekter om det finns ett aktivt ägarskap hos ledningen i den organisation som ska tillvarata projektresultatet när projektet är avslutat. Det går inte att förstå hållbarhet enbart utifrån ett snävt projektperspektiv. Att det finns en kompetent och driven projektledning, tydliga och mätbara mål, utvärdering, tydlig styrning och så vidare har ganska liten betydelse för hur projektresultat överlever långsiktigt. Sådana projektfaktorer påverkar det kortsiktiga resultatet, men inte hur det tillvaratas i någon större utsträckning.


Hur kan man som medarbetare i vården och omsorgen använda din avhandling?

– Den är användbar om man är engagerad i utvecklingsarbete, vilket kan gälla många medarbetare på olika nivåer. Jag hoppas att högre chefer i förvaltningsledningar och olika stabspersoner med uppdrag att jobba med utvecklingsfrågor har nytta av avhandlingen när de planerar och genomför olika utvecklingssatsningar. Men även personer som har fått ett uppdrag som projektledare, att sitta i en styrgrupp eller att utvärdera något projekt. Avhandlingen visar på vad som är viktigt för att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart. Men den visar också på komplexiteten, att många olika faktorer kan främja och motverka hållbarheten.

Vad har varit roligt i avhandlingsarbetet?

Det har varit jätteroligt att få fördjupa mig i en fråga ordentligt, att försöka förstå den på ett helt annat sätt som man annars inte har möjlighet att göra. Annars, en oväntad sak är att jag blivit väldigt intresserad av professionsforskning och olika former av styrning i offentlig sektor. Det var inte planerat från början, men det växte fram som ett spännande område efterhand.

Vad har varit svårt eller jobbigt?

Det har varit en utmaning att få ihop ett väldigt stort empiriskt material. Jag har både en stor enkätstudie med statistiska analyser och fyra olika fallstudier med kvalitativa analyser. Det gäller att få ihop det och att hitta en struktur som funkar för att presentera resultat och analyser. Jag tror att det blev bra. Men vi får väl se hur nedsablad jag blir.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Nestor FoU-center och Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Avdelningen för pedagogik och sociologi (APS).

Disputationen genomfördes den 13 oktober i Linköping. Läs mer om disputationen här >